Annons
Annons
Annons

Kvinnorna bakom Bergslagen

Från drottning till fattigt bondfolk. De är kvinnor, envisa och starka. På ett eller annat har de påverkat dagens Bergslagen. Deras historier berättas nu i Järnladies - från arvtagerskan till kolarhustrun som i går släpptes vid Ekomuseum Bergslagen.

I över 20 år ägnade Spann-Karin, Karin Abrahamsdotter och som gift Andersson, all sin ledig tid åt att bevisa att torpet Spannbyn var hennes och maken Jans. Det var slutet på 1700-talet och järnbruken i Bergslagen behövde billig arbetskraft. Torparsedlarna, utdelade av kungen på 1600-talet, som bevisade att man ägde sitt torp och mark var av de flesta uppeldade i brist på bättre vetande. Bruken såg och tog sin chans till den billiga arbetskraften. Bruken hävdade att torpen stod på brukets mark och tvingade männen att jobba för bruket i utbyte mot att familjen fick bo kvar i torpet. Spann-Jan var en av alla män som tvingades till arbete av Nyfors bruk.

Hemma i Spannbyn rotade Karin i lådorna och fann ett gulnat papper. Karin kunde läsa och läste. Där var den, torparsedeln. Nu hade hon bevis på att Spannbyn var hennes och Jans.

– Men Karin var väldigt klok så hon förberedde sig. Hon förstod att hon inte bara kunde ställa bruket inför rätta, säger Bisse Falk som skrivit om bland andra Spann-Karin i boken Järnladies - från arvtagerskan till kolarhustrun.

Efter att ha läst in sig på alla lagar och översatt texten till modern svenska drog hon bruket inför rätta i Norrbärke tingsrätt.

– Det var ju ingen som trodde på henne, en kärring som drog bruket inför rätta.

Men Karin vann. Bruket överklagade. Så höll det på fram och tillbaka tills det att det bara fanns en instans kvar. Karl XIV Johan var Karins sista hopp. Kungen kunde bara franska och Karin fixade en tolk. Karin fick rätten till torpet av kungen och tilldelades även en karlahatt för sin gärning.

– Bara det var ju fantastiskt att det var en kvinna som gjorde det och inte Jan. Att inte ge sig och att vara kvinna på den tiden. Jag tänkte att hon bara måste vara med i en sådan här bok, berättar Bisse Falk.

Historien om Spann-Karin är bara en av de berättelse som Järnladies - från arvtagerskan till kolarhustrun rymmer. I boken berättar författarna om 29 kvinnors liv i Järnriket Gästrikland, Husbyringen i Hedemora och Ekomuseum Bergslagen.

– De är riktigt starka och vi borde få höra om de i dag. Alla har kämpat för något men på väldigt olika vis. De har alla bidragit till att utveckla Bergslagen till den trakt som den är i dag. De har fört samhällsutvecklingen framåt men vi pratar aldrig om det. Ofta talar man om männen, men det är ju både män och kvinnor som skapat vårt samhälle, säger Bisse Falk.

Annons
Annons
Annons
  • Författarna bakom boken

    Tolv författare har skrivit på boken. De är Malin Andersson, Västerås, Maria Björkroth, Borlänge, Lena Engström, Västerås, Bisse Falk, Söderbärke, Anna Forsberg, Gävle, Yvonne Gröning, Norberg, Ann Marie Gunnarsson, Ludvika, Britt-Marie Hägerman, Smedjebacken, Birgitta Höijer, Söderbärke, Christina Lindeqvist, Ludvika, Irene Ljungkvist, Husby och Kerstin Westerlund, Arvika. Jenny Findahl är projektledare och grafisk formgivare.

Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons