Dalern återuppstår som lokal valuta

Finanskrisen och misstron mot bankerna har fått bybor i Stjärnsund, Garpenberg, Kloster och Dormsjö att införa en egen lokalvaluta. Sedan i höstas köper och säljer man, tjänster, mat, prylar, kurser eller behandlingar av och till varandra och betalar med den lokala valutan daler.

Hittills har ett 50-tal personer anslutit sig till det lokala penningsystemet och omkring fem nya kommer till varje månad. Man betalar 100 kronor i medlemsavgift och får i utbyte 50 daler i sedlar eller på sitt konto. En god affär eftersom 1 daler har en köpkraft på 10 kronor när man handlar med den.

– Dalern är mer värd än både euron och pundet och har ett värde som ligger långt över dollarn, säger Björn Roxendahl, en av initiativtagarna. Han ingår också i den styrelse som administrerar det lokala penningsystemet.

– Vi är absolut ingen bank och ingen kan någonsin tjäna några pengar på det här. Dalern baseras på en arbetsmyntfot. 10 daler motsvaras av en timmes okvalificerat arbete. Så kommer det alltid att vara så därför är dalern inflationssäkrad, förklarar han.

För mer kvalificerat arbete får man ta ut max 3 daler per timme. Hur mycket man är värd bestämmer man själv sedan får den lokala marknaden avgöra om någon är villig att betala för tjänsten.

– Vi som har dalern känner ju varandra så därför sätter vi ofta kompispriser. Byteshandel har alltid förekommit i alla lokalsamhällen. Genom att införa dalern får det en mer organiserad form, säger Björn Roxendahl.

Han ser dalern som en komplementvaluta. Räcker inte de daler man har på fickan betalar man resten i kronor.

– Vårt främsta skäl för att införa är en lokal valuta var att stimulera lokal handel och skapa nätverk och nya kontaktytor mellan oss som bor här. För att skaffa sig daler att handla för måste man själv ha något att erbjuda. Det har fått många att tänka efter: Vad är det jag kan och är bra på som andra kan ha nytta av.

Dalersedlarna med devisen "Att vara rik är naturligt" trycks på ett dyrt plastigt papper för att vara svåra att förfalska. Därför kommer antalet sedlar i omlopp att vara begränsat. Varje medlem har ett konto, ska man betala en hantverkare mejlar man någon i styrelsen som för över pengarna digitalt mellan kontona.

– Blir vi många som handlar med daler får vi hitta ett säkert system där transaktionerna inte sköts manuellt. Tanken är att vi ska växa långsamt. Vill någon butik vara med måste vi ha en diskussion om hur de ska kunna hitta sätt att använda sig av de daler de får in, förklarar Björn Roxendahl.

Han arbetade under 80- och 90-talen som fundmanager på Wall Street i New York och hjälpte företag att hitta investeringsobjekt i USA.

– Jag insåg vilken extremt smutsig bransch finansvärlden är. Det går bara ut på att lura till sig pengar på alla tänkbara sätt. Så jag lämnade allt och flyttade med familjen till Garpenberg 2000, säger han.

Björn Roxendahl är noga med att påpeka att man absolut inte ute efter bygga upp en svart ekonomi.

– Alla inkomster oavsett vilken valuta man får betalt i ska deklareras till Skatteverket, säger han.

Vill man veta vad man för tillfället kan köpa för sina daler går man in på hemsidan www.ihop.nu som fungerar som en lokal variant av Blocket.

Här kan man till exempel hitta allt hantverkare, få håret klippt, husdjuret passat, pc-hjälp eller hjälp med att bygga sin hemsida. Man kan också få massage, undervisning i tyska, köpa en drömfångare, en Hedemoratupp eller genomgå ett gong-bad och betala med daler.

I Björn Roxendahls stora hus i Garpenberg jobbar mångsysslaren Solomon Wells från Kloster med att lägga om ett golv. Han tar gärna betalt i daler.

– Jag har gått med i en kör och börjat ta gitarrlektioner som jag kan betala med daler. Jag har väldigt liten tillit till världens valutor så jag tycker en lokal valuta är en väldigt smart idé, säger han.

Dela
  • +1 Intressant!