Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skön och skicklig historia

/
  • Omkring 1500 dockor har Dagny Olsson i uthuset. Kristina Winston är en favorit, efternamnet har dockan för att hon var en pojke från början, men sedan kom en som heter Kristina med en fin sjal så då blev det en vinterklädd kulla. Dagny Olsson gjuter och modellerar huvudena så att varje docka blir personlig, och avbildar hon människor.
  • Vid 75 fick hon en nystart – hon fick fart på ett par rundstickmaskiner, och producerar nu vackra vantar och sockor. De i förgrunden är dock handstickade framför tv:n, och filtade.
  • Påsöm hör ju till den lokala dräkttraditionen. Dagny Olsson har dokumenterat vantmönster från olika gårdar i Björbo, och syr också fina nya.

Vännerna skojar om att allt måste gå genom Dagny-tullen innan det slängs.
Och fru Olsson gör tillslag minst lika ofta som knarkhundarna i Malmö. Förkläden, laxrosa damunderkläder och mycket annat har konfiskerats och hamnat i hennes källare.

Annons

Hantverk och hembygdens historia är stora intressen i Dagny Olssons liv. För över 25 år sedan började hon tillverka de 1500 dockor som nu bor i uthuset. Men sedan ett år är det stickmaskinen tagit över hennes tid.

Dagny Olsson visar runt i huset som hon och maken byggde 1954, vid vägen som fick namn efter Stockholmsförorten Vällingby som anlades samtidigt – det var ju lika vått och eländigt på båda ställena.

Hon är van att berätta, hade flera bussar med besökare i somras. Förutom dockorna har hon bland annat 300 förkläden från olika tider i källaren, kvinnohistoria som fastnat i Dagny-tullen.

I köksfönstret käkar småfåglarna frön ur ett pariserhjul och i uthuset bor alltså dockorna. Alla är döpta och har sin egen plats på hyllorna. Många av dem är folk från Björbo, med en historia att berätta.

Ibland har Dagny Olsson byggt upp en miljö kring sina figurer. Här finns svärmor med sina elva barn i små fotoramar, här finns Dagnys morfar med läsglasögon och kaffekopp på köksbordet. Skänkta tyger har Dagny sytt om till dockkläder, och hon kan berätta för Björbofolket vilka gårdar textilierna kommer ifrån.

– Jag får lov att ha något i händerna hela tiden, och jag kan ju inte spela kort jämt, som Ragnar skulle vilja, säger Dagny Olsson.

För fyra år sedan drabbades maken av en stroke och blev rullstolsbunden.

– Det är med- och motgång i livet, han är lam i benen men jag är glad över att han är klar i huvudet, säger Dagny Olsson som gifte sig när hon var 18 och Ragnar var 25 år. Båda är från Björbo.

Hon sköter om maken hemma, och det blir inte så många dockor nu för tiden, utan mer sockor, vantar och annat stickat. Dagny Olsson är så glad åt den där helgkursen hon fick i 75-årspresent för ett år sedan.

Sedan länge har hon en stickmaskin för raka stycken, men så fick hon en strumpmaskin av en farbror som betraktade den som skrot, och så ringde hon Jon Norberg på Radio Dalarnas sök-och-finn, och fick en stickmaskin till inom en halvtimme. Båda går nu för högtryck i vardagsrummet. Och om kvällarna när paret Olsson tittar på tv så handstickar hon vantar som hon sedan tovar.

Ofta dekorerar hon med påsöm, Dagny Olsson är en av dem som kan få en Flodatröja att blomstra med hjälp av broderi.

Annons
Annons
Annons