Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läkarstudenter i utlandet nobbas i Sverige

/
  • Läkarstuderande som pluggar utomlands får ofta ett varmt mottagande i Sverige när de sommarjobbar som undersköterskor eller läkarassistenter, men när de söker vikariat som underläkare så menar arbetsgivarna att Socialstyrelsens regler står i vägen.

Enligt Socialstyrelsens regler får svenska läkarstuderande som utbildar sig utomlands inte praktisera i hemlandet.
Samtidigt som det är läkarbrist i landet hindras därmed ungefär var tredje svensk läkarstudent från att få den viktiga praktik de behöver.
Omkring 3 000 svenska studenter läser i dag på olika läkarutbildningar runt om i Europa och övriga världen.
Borlängebon Yosef Laham, 21, som studerar medicin i Polen, hör till dem som drabbas av reglerna.

Annons

– Svenska läkarstuderande är berättigade att arbeta som underläkare efter den nionde terminen, men inte utlandsstuderande svenska läkarstudenter med jämförbar utbildningsnivå. Jag hoppas att Sverige ändrar synsätt och förenklar vägen in för oss andra, säger han.

Yosef Laham påpekar att utbildningarna i länder som Rumänien, Tjeckien, Estland och Polen har europeisk standard, vilket medlemsländerna i EU måste acceptera och rätta sig efter.

Men det gör alltså inte Sverige.

Läkarstuderande som pluggar utomlands får ofta ett varmt mottagande i Sverige när de sommarjobbar som undersköterskor eller läkarassistenter, men när de söker vikariat som underläkare så menar arbetsgivarna att Socialstyrelsens regler står i vägen.

De svenska studenternas möjlighet att arbeta som underläkare efter den nionde terminen är en merit när de ska göra sin allmäntjänstgöring (AT) och söka tjänst som AT-läkare.

– Att vi inte har samma möjlighet att få ett läkarvikariat som en svensk läkarstuderande är berättigad till under utbildningstiden minskar ju väsentligt våra möjligheter att knipa en av AT-platserna runt om i landet, säger Yosef Laham och fortsätter:

– Läkarvikariat ger också praktiska och teoretiska erfarenheter, och värdefulla kontakter som kan leda till en AT-tjänst efter utbildningen.

Han har studerat medicin på Wroclaw Medical University i Polen sedan hösten 2009 och tar sin läkarexamen 2015.

Då vill han helst arbeta i Sverige

– Ja, om vägen in för oss utlandsstuderande förenklas. Om inte så har jag alltid i bakhuvudet andra länder som är intressanta, Norge och England till exempel där arbetsmarknaden är gynnsam, säger han.

Anna Rogalska Hedlund, jurist på Centrum för rättvisa, har engagerat sig i utlandsstudenternas situation. Hon anser att Socialstyrelsens regler strider mot EU-rätten.

– Den här föreskriften är en dammig kvarleva från en förgången tid som vi uppmanar landstingen att bortse ifrån, säger hon och fortsätter:

– Vi har utan att lyckats försökt finna ett ställningstagande, någon form av resonemang där man gjort ett val, men såvitt jag har sett så har Socialstyrelsen aldrig någonsin försökt att se över regeln, utan bara låtit det rulla på.

Som ett pilotfall tar Centrum för rättvisa strid för en av dem som studerar till läkare utomlands, Martin Ahlström som läser till läkare i Gdansk, Polen. När han söker jobb till sommaren ska Centrum för rättvisa skicka med ett brev där de uppmanar landstingen att bortse från Socialstyrelsens regel.

Hon ser fram emot en rättslig prövning om landstingen fortsätter att säg nej till ansökningar från utlandsstuderande.

– Det skulle klargöra rättsläget att få en prövning, säger hon.

Enligt Anna Rogalska Hedlund har landstingen en skyldighet att bortse från en föreskrift som strider mot EU-rätten.

– Ja, och det är inte enbart landstingen i den här situationen som har den skyldigheten. Det är generellt så att både myndigheter och domstolar alltid ska ställa sig frågan om de kanske tillämpar en regel som strider mot EU-rätten, Europakonventionen eller Sveriges grundlag, säger hon.

Robert Carlsson, personalchef på Landstinget Dalarna, anser att det är svårt för ett enskilt landsting att ha en uppfattning om vilken kompetens de har som studerar utomlands.

– Vi har ett system med mycket klinisk handledning under studietiden. I vissa andra europeiska länder har de nästan ingenting. För att få sin legitimation i Sverige måste de läkarstuderande göra minst 1,5 års av klinisk placering efter det att de har tagit sin läkarexamen, säger han.

Robert Carlsson poängterar att det också finns andra skillnader.

– Läkarexamen får man i Sverige efter elva terminer och sedan krävs minst 18 månader ytterligare, vilket tillsammans innebär 14 terminer. På utländska universitet läser man tolv terminer. De svenska studenterna gör alltså längre tid innan de är legitimerade. Det är så utbildningen är uppbyggd för att garantera patientsäkerheten, säger han.

Det är enligt Robert Carlsson också framför allt utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv som Socialstyrelsens regler är utarbetade.

– Det är ju möjligt att Anna Rogalska Hedlund kommer att få rätt, men så länge Socialstyrelsens regler och svensk författning inte ger oss befogenhet att tillsätta tjänster på det sättet som hon vill, så kan vi inte heller göra det. Vi måste vara säkra på att förfarandet är godkänt i Sverige, säger han.

Yosef Laham hoppas och tror att reglerna ändras.

– Enligt beräkningar kommer det att saknas omkring 8 000 läkare i Sverige 2020. Det visar på ett massivt behov av utlandsstuderande, säger han och konstaterar som avslutning:

– Det minsta som Sverige måste göra är att vårda och ta hand om sina utlandsstudenter under utbildningen och vid hemkomsten. Det är ju trots allt Sverige och det svenska hälso- och sjukvårdssystemet som vinner på det till slut.

Annons
Annons
Annons