Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon har inte råd med julklappar

/
  • Anna och några av hennes barn har psykiska sjukdomar som kräver medicinering, vilket också blir en extra utgift.  Foto: Mikael Hellsten
  • Anna säger att hennes söner gärna skulle vilja ha riktigt kött någon gång, men hon har bara råd med korv och blodpudding.  Foto: Mikael Hellsten
  • Till jul försöker familjen skramla ihop vad de kan. En dotter ska ta med sig ris och grädde till ris à la Malta och en av sönerna fixar lite choklad.  Foto: Mikael Hellsten
  • De äldre barnen säger att de inte behöver något i julklapp och en av de yngre vill inte ens önska sig någonting. Men Anna skulle åtminstone vilja ge dem något litet.  Foto: Mikael Hellsten

Annons

Anna, som är i fyrtioårs-åldern, har fyra barn, varav två är utflugna myndiga och två hemmaboende tonåringar. På grund av psykisk sjukdom klarar hon inte av att arbeta. Familjens resurser är små. De äldre barnen klarar sig för det mesta själva, men Anna försörjer de två yngre.

- Alla pengar jag får i sjuk- och barnbidrag går till hyra, mat, tv-avgift, el och telefon. Men det går inte runt ens till vardags utan vi får be sociala myndigheter om matpengar, berättar hon.

Familjen får hela tiden snåla och spara. De bor i en lägenhet som har två och ett halvt rum plus kök. Anna själv sover i vardagsrummet som hon nyligen även delade med ett av de äldre barnen, som då sov på en madrass på golvet. Stolarna vid köksbordet är omaka, stereon har hon fått låna tillfälligt och en säng är trasig.

- Jag steker pannkakor på vatten i stället för mjölk och kan få en halv falukorv att räcka till alla. Man lär sig trolla, säger hon.

Till jul känns situationen ännu värre.

- Jag skulle vilja ge ungarna några julklappar och julmat. Det känns så jobbigt att jag ibland inte kan sova om nätterna. Jag önskar att man kunde få en liten julpeng från soc. Bara några hundralappar så att barnen i alla fall fick något. Eller att det fanns ekonomiskt stöd för ensamstående.

Anna har bland annat gått till kyrkan för att be om hjälp, men i bästa fall får hon kuponger.

- Då får man stå där med skammen i affären och alla ser hur man har det. Men jag skulle bära hundöronen för barnens skull.

Hon menar att lite medmänsklighet räcker långt och uppmanar folk att hjälpa de runtomkring.

- Man blir jätteglad för all hjälp. Om en granne har det fattigt, gå dit med en liten korg. Eller bara en klapp på kinden, så att man känner att någon bryr sig. Att de har lite hjärta.

Anna heter egentligen något annat.

Annons
Annons
Annons