Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

LEDARE: Fler kameror är ingen garanti för ökad trygghet

Annons

Avesta kommun har nyligen ansökt om tillstånd för att få sätta upp övervakningskameror på Kungsgatan. Men blir den verkligen tryggare för det?

Trygghet är ordet på allas läppar, eller snarare bristen därav. Alla partier säger sig vilja att samhället ska bli "säkrare", vare sig det gäller att förbjuda nazistdemonstrationer, censurera porren eller sätta upp övervakningskameror.

Just övervakningskameror diskuteras flitigt i länet, inte minst inom kollektivtrafiken. Allt oftare blir de också aktuella på allmänna platser. Ett sådant exempel återfinns i Avesta där kommunen nu ansökt om tillstånd från länsstyrelsen för att sätta upp fem kameror längsmed gågatan (Kungsgatan). Kommunen menar att kamerorna ska öka tryggheten.

De brott som rapporterats på gågatan i Avesta har framför allt rört sig om stölder och allmänna ordningsstörningar. Under alkoholstinna helgkvällar förekommer det också fall av misshandel.

Viktigt att komma ihåg när man diskuterar trygghet är att olika typer av brott förebyggs på olika sätt.

Givet att ingen människa kommer till skada har vi i Sverige hårda straff på skattebrott, och dessa hade sannolikt förekommit i högre grad om det inte vore för just att straffen är så hårda. Annat är det med våldsbrott som misshandel eller våldtäkt. Där gör en straffskärpning knappast någon större skillnad för benägenheten att begå brott. Det som förhindrar sådan brottslighet är snarare en moralisk dimension, som baseras på människors uppfattning om vad som är rätt och fel.

Enligt forskning sammanställd av Brottsförebyggande rådet, Brå, hjälper övervakningskameror främst när det gäller att förebygga egendomsbrott som stölder och skadegörelse. De kan förvisso också ha viss effekt för trygghet i parkeringshus och inom kollektivtrafiken, men man har inte kunnat se någon betydande minskning i antal våldsbrott på offentliga platser där kameror satts upp. Beroende på vilken typ av brottslighet det rör sig om, kan kameror också resultera i att kriminaliteten flyttar till nya områden där risken att bli filmad är lägre.

Frågan är i så fall vad syftet med övervakningen är? Lätt blir kamerorna bara ett verktyg för att tillfredsställa människors känsla av otrygghet, snarare än att faktiskt göra något åt risken att utsättas för ett brott. Därtill finns integritetsaspekten av att människor ska övervakas när de gör sina ärenden på stan.

Visst kan det finnas ett egenvärde i att göra något för att stärka den upplevda (om än falska) känslan av trygghet hos lokalbefolkningen. Men innan Avestas kommunalråd Lars Isacsson (S) låter sätta upp de nya kamerorna bör han och alla andra ansvariga vara medvetna om att övervakningskameror på offentliga platser i sig inte gör särskilt mycket för tryggheten. I den aspekten är kameror mest en symbolåtgärd.

Ska man komma till rätta med våldet i samhället måste man motverka skadliga normer och inte minst se till att Polisen har tillräckliga resurser. Det rår Isacsson & C/o inte själva över, men det finns heller ingen anledning att överdriva värdet av några nya kameror på gågatan.

Annons
Annons
Annons