Den 1 april blev det enklare för musik- och filmbranschen att jaga fildelare på nätet då Ipredlagen trädde i kraft.

Fredrik Buller jobbar vid IT-enheten hos dalapolisen. Han är kritisk till att branschorganisationer nu får större befogenheter än polisen när det gäller att spåra exempelvis fildelare på nätet.

- De kan vända sig till domstolen och kräva ut uppgifter från internetleverantörer som inte vi får ut, säger Fredrik Buller.

För att polisen ska få kräva ut abonnemangsuppgifter av ett företag måste fängelse ingå i straffskalan för det misstänkta brottet. När det gäller fildelning har gärningspersonerna hittills dömts till böter vilket inte räcker för att polisen ska få kräva ut abonnemangsuppgifter.

- Men det gäller även för mindre bedrägerier. Där kan vi bli tvungna att lägga ned ett ärende trots att det finns gott utredningsmaterial eftersom vi inte kan få ut uppgifter om abonnenten, säger Fredrik Buller.

I spåren av Ipredlagen erbjuder nu många internetföretag tjänster där nätvändaren kan vara helt anonym för att exempelvis kunna ladda ner filer utan att spåras.

- Anonymitetstjänsterna är i sig inget nytt men det har exploderat den senaste tiden, säger Fredrik Buller.

När internetpoliserna spårar brottslingar på nätet använder de sig av så kallade IP-adresser vilket är motsvarigheten till en dators identitet. När en nätsurfare använder en anonymitetstjänst går IP-adressen inte att spåra.

- Det innebär att vi kommer till en dator som tillhandahåller tjänsten och där tar det stopp, säger Fredrik Buller.

Vid grova brott som barnpornografi och dataintrång kan polisen kräva ut uppgifter av företaget. Men även då kan polisen få problem om företaget driver anonymitetstjänsten från ett annat land.

- I Europa och Nordamerika är det inga svårigheter. Där har vi ett jättebra samarbete med Europol och Interpol men står datorn i exempelvis Taiwan blir det problem, säger Fredrik Buller.

Fakta: Så funkar IP-adressen

Alla datorer med internetanslutning har en så kallad IP-adress. Om du går in på en sajt lämnar du spår efter dig - spår som leder till din IP-adress och dator.

Med en anonymitetstjänst surfar du via ett företags server och spåren leder istället till företagets IP-adress. Om polisen eller någon annan försöker spåra dig slutar spåren hos företaget.

Fakta: Kort om Ipredlagen

Ipred är en förkortning av Intellectual Property Rights Enforcement Directive vilket är ett EU-direktiv från 2004.

* Svensk domstol kan besluta om att en internetleverantör ska ge rättighetsinnehavaren information om vilken abonnent som har en viss IP-adress.

* För att rättighetsinnehavaren ska få ut uppgifterna krävs intrång i form av nedladdning eller fildelning av en viss omfattning. Detta ska domstolen väga mot den enskildes integritet.

* Internetleverantörer måste följa domstolens beslut. Den som vägrar riskerar böter.

* Rättighetsinnehavaren kan ställa sina krav direkt till den misstänkte, exempelvis att fildelningen omedelbart ska upphöra.

* Om rättighetsinnehavaren kräver skadestånd går målet till civilrättslig domstol. Där måste det kunna bevisas att abonnemangsinnehavaren också är den som ligger bakom den illegala fildelningen.

* Den som döms kan tvingas att offentligt meddela domen, till exempel genom en tidningsannons.

* Lagen trädde i kraft 1 april och gäller inte retroaktivt.