Två ansedda professorer uttalade sig 1998 för Hedemora tingsrätt under rättegången om mordet på nioåriga Therese Johannessen om att de brända rester man hittat efter att Quick pekat ut platsen "med stor sannolikhet härstammar från en människa, troligen från en yngre person". Någon DNA-analys var inte möjlig eftersom DNA förstörs av eld.

Enligt överåklagare Björn Ericson grundade sig slutsatsen på en okulär besiktning, det vill säga att man undersökte materialet enbart genom att titta på det. Nu har Statens kriminaltekniska Laboratorium (SKL) gjort en molekylärbiologisk analys av resterna och kommit fram till att resterna inte utgörs av människoben.

- Det här var en omständighet bland många som fällde Quick för mordet. Jag vill säga att den inte var betydelselös, säger Ericson till TT.

I tingsrättens domslut skriver domstolen att även om de rester man funnit i den skog Quick pekat ut "inte kan binda Thomas Quick till Therese talar de dock i någon mån för att hans berättelse är riktig".

Ericsson kommer att få ett slutligt besked om resterna i början av nästa vecka och tror att han kommer att ta ställning till Quicks resningsansökan "ganska snart".

Under Therese-rättegången skulle de två sakkunniga professorerna svara på frågan om bitar funna i aska kunde vara människoben från ett barn. Enligt Thomas Quick kunde det vara ett lårben.

I den fällande domen i juni 1998 skriver Hedemora tingsrätt så här:

”Bitarna har undersökts av professorerna Per Holck och Richard Helmer. Båda är eniga i sina slutsatser att bitarna, i alla fall den största av dem, med stor sannolikhet härstammar från en människa, troligen en yngre person; att med DNA-analys bestämma från vilken individ biten kommer från är inte möjligt eftersom DNA förstörs vid upphettning. I den största biten finns, enligt dem, spår av ett skärande föremål, snittet är i vart fall inte naturligt. Richard Helmer har, med hänvisning till snittets utseende, hållit det för mindre sannolikt att yxa eller kniv använts; det bör enligt honom vara ett snitt från en såg. Denne har vidare berättat att han på den biten sett tillväxtskarvar, vilket talar för att den härrör från en överarm eller ett lårben.”

Thomas Quick hade sagt att han på platsen lämnat kvar en såg. Med hjälp av en metalldetektor fann polisen ett bågfilsblad där.

Tingsrätten fortsätter:

”Vad som framkommit talar med betydande styrka för att rester efter en ung människa påträffats i området. Från vem bitarna kommer har dock inte gått att fastställa.”

Slutsatsen blir:

”Även om de rester av organiskt material och de föremål man funnit i nämnda skog således inte kan binda Thomas Quick till Therese, talar de dock i någon mån för att hans berättelse är riktig.”

Therese Johannessens mamma beskriver den svenska utredningen som ”en skandal” och anser att polisen uppträtt arrogant och inte öppnat för andra möjliga gärningsmän är Thomas Quick.

– Detta är en seger för mig. Nu är det bevisat att detta (de påstådda benbitarna) inte härrör från Therese. Jag har länge kämpat för detta, säger hon till den norska tidningen VG på nätet.

Hon kommer nu att yrka på att undersökningen tas upp på nytt och att förundersökningen granskas.

– Det mest sannolika är att det att det var en annan man som tog Therese.

”Vilket fantastiskt underbart besked från SKL – jag var så ängslig att de skulle säga att de inte kunde avgöra var ”benbiten” kom ifrån”, skriver Sture Bergwall – som tidigare kallade sig Thomas Quick – på Twitter.

Han fortsätter:

”Det enda beviset i TQ-utredningarna och rättegångarna, det enda konkreta, det som gick att ta på, var inget bevis. Det var falskt.”

Thomas Quicks advokat Thomas Olsson hävdar att de små bitar som hittats i Therese-fallet och som visat sig inte tillhöra en människa var det enda som åberopades som tekniskt bevis i målet.

– Det finns ingenting som visar att flickan utsatts för ett brott. Det finns inga bevis över en brottsplats och ingen kropp. Vi vet inte ens om hon är bortförd än mindre mördad, säger Thomas Olsson till TT.

Kriminalteknikernas senaste slutsats om benfyndet bekräftar, enligt Olsson, Quicks bild av hur polisens utredningar bedrivits mot honom.

– Det här kastar ett löjets skimmer över utredningarna. Man har gjort 24 utgrävningar på platser som är stora som fotbollsplaner och lagt ned avsevärda resurser för att hitta kropparna och det enda man hittat är de här föremålen. Detta ger en bild av en fullständigt oseriös polisutredning, säger Thomas Olsson.

Han räknar med att dagarna före påsk lämna in en resningsansökan i Therese-fallet.

Det här är första gången som Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) kommer i kontakt med materialet från Therese-utredningen.

– Vi har inte varit inblandade i detta tidigare, bekräftar Tore Olsson, laboratoriechef på SKL, för TT.

Materialet är överskickat från Norge och SKL har anlitat utomstående osteologer, skelettexperter, i det här fallet.

TT: Är det ens biologiskt material?

– Vårt preliminära besked är att det inte är ben. Detaljdiskussionerna kan vi ta när allt ligger på bordet.

Tore Olsson vill inte heller gå in på vilken undersökningsmetod som experterna har använt. Allmänt gäller att det är mycket svårt att göra DNA-undersökningar av material som har varit upphettat, påpekar han.

I början av nästa vecka räknar SKL med att överlämna det färdiga utlåtandet till överåklagare Björn Ericson i Malmö.

Advokat Thomas Olsson anser att de som är ansvariga för utredningarna mot Thomas Quick är förre överåklagaren Christer van der Kwast och polisens förhörsledare Seppo Pentinen.

– Jag säger inte ett smack, säger Seppo Pentinen till TT.

Christer van der Kwast var på fredagen inte anträffbar för en kommentar.

Professor Per Holck vid universitetet i Oslo var en av de två experter som vid rättegången 1998 intygade att de upphittade resterna bestod av människoben, förmodligen från en ung människa. Han är osteolog, vilket betyder expert på ben.

Han vill i dag inte kommentera det nya utlåtande som visar att det inte rör sig om benrester.

– Jag vill läsa det skriftliga utlåtandet innan jag kommenterar det, säger Holck till TT.

(TT)