Bra reklam för Falun

Jag var säkert inte ensam om att känna en viss svårighet över hur söndagen skulle disponeras. Strålande väder lockade till utomhusaktiviteter, samtidigt som våra duktiga skidåkare tävlande både i skidskytte och i världscupen i Holmenkollen. Men i tv.

Jag försökte mig på att dels titta på tv, dels komma ut och njuta i vårsolen. Jag tyckte det fungerade bra. Framför tv kom jag på mig att jag inte brydde mig så oerhört om de svenska deltagarna lyckades till hundra procent, jag gladdes lika mycket åt andra nationers framgångar.

Mina känslor är annorlunda under VM och OS.

Mest tänkte jag ändå på att världscups-cirkusen nu flyttar till Falun. Till helgen är det dags för Svenska Skidspelen och med både OS och Holmenkollen i färskt minne borde de bland oss skidvänner vara en självklsrhet att vi åker till Lugnets skidstadion någon av de kommande skiddagarna.

Visserligen för Falun dela med sig av uppmärksamheten med Stockholm, men stadstävligen sker ju tidigt i veckan när inte så mång är lediga från jobbet som under veckoslutet då arangemangen genomförs i Falun.

Med stora delar av OS-eliten på plats i Falun tycker jag att en publiksiffra runt 20 000 inte borde vara omöjligt under de sammanlagda tävlingsdagarna.

Själv inspirerades jag av de granna tv-bilderna från Oslo och hoppas att Falun kan bjuda in till en lika vacker skidtavla som Holmenkollen. Förutsättningarna är ovanligt goda. Vi har mycket snö för inramningen och startlistan upptar de främsta skidnamnen i världen.

Ses i Falun, hoppas jag!

Sverige är chanslöst

I dag måste det bli en promenad i vårsolen. Känner mig utvildad och frisk för en lång tur, gärna i skogsterräng. Men det finns några andra göromål på söndagslistan som ska hinnas med. Avdelningen möbeltransporter är fortfarande en del av dagsagendan. Så jag får stålsätta mig och strunta i en del av ordergivningen från hsb.

Träffade Lis Åkerström i går och blev påmind om att det snart är dags för ett besök på Cirkus i Stockholm, där vi ska se Björn Skifs show. Eftersom Tobias (sonen) redan varit där vet jag att föreställningen är bra. Ser således fram emot resan till huvudstaden på självaste långfredagen. Vilket påminner mig om barndomens långfredagar; då hade det varit otänkbart med en Björn Skifs-show på Cirkus och för övrigt på alla andra scener. Långfredagen var starkt kopplad till Bibelns dramatiska historia.

Lördagskvällen avslutades framför tv:n. De flesta av er vet hur det gick. Jag läser i kvällstidningarna om att "Sveriges stannade under melodifestivalen". Den rara och välsjungande Anna vann, men har inte en chans i Norge. Lika bra att vi ställer in oss på en placering långt ned på resutatlistan.

Det ska vara ett annat riv och ös i låtarna, det vet vi vid det här laget. Sedan antalet röstande nationer vuxit har också Sverige halkat allt länge ned på listan. Det är bara att inse att länderna öster om Sverige, men inte bara dem, utan också många andra nationer i Europa, röstar fram andra typer av melodier än den som vann i Sverige.

Plikter i vårtid

Veckoslutet tycks fortsätta med bra väder. Härligt. Borde åka ut i skogen och bara njuta, men så lär det inte blir. Plikterna som ska utföras under lördag och söndag är många. På dagordningen står en del förflyttning av möbler mellan tvenne hus i kommunen och med en ishal trapp på det ena huset är det upplagt för en och anan incident. I bästa fall, ska sägas. Lika lätt hänt att det blir en mindre olycka.

Borde också hinna med att träffa jordbruksministern som är på besök i Säter (nej, inte sjukhuset) utan i Folkets hus där länets centerpartister samlats för att få inspiration, vilket kan behövas med tanke på resultaten i de senaste opinionssiffrorna. Kanske ett besök i Västerås också vore motiverat, där Folkpartiets har riksmöte och kan tänkas ladda inför valrörelsen. Länet lär vara välrepresenterat. Att lyssna på Mona Sahlin i ekots lördagsintervju torde också vara en av plikterna.

Bäst att tänka på något annat så att inte politiken tar överhand, en vacker lördag som denna då vårkänslorna också borde få ett visst utrymme.

Det våras för Dalaföretagen

Som vanligt ligger Dalarna inte riktigt i fas med den nationella utvecklingen. Vi fick senare än andra kännas vid lågkonjunkturens effekter och den logiska följden blir att det dröjer något längre i vårt län än i andra, innan vi är i fatt.

Men enligt Carl Ström, regionchef i Svenskt näringsliv, rapporterar många företag om att det våra i verksamheten och att orderböckerna börjar bli mer välfyllda än under förra året.

Men det går heller inte att ta miste på att Svenskt näringsliv gör bedömningen att osäkerheten om jobben även hör samman med avtalsrörelsen. Parterna står långt från varandra i budgivningen och även om parterna vill undvika en konflikt, kan en sådan inte uteslutas. Det vore förstås förödande om Sverige skulle gå in i en arbetsmarknadskonflikt i en situation är vi håller på att kravla oss upp på banan igen. Valår, tuff avtalsrörelse, bonusbråk och omvärldsosäkerhet (Grekland, Spanien och Portugal) är faktorer som kan komma att beröra oss alla, löntagare så väl som pensionärer.

Heta känslor efter vargolyckan

Onsdagsmorgonen vargolycka längs järnvägen mellan Yttermalung och Äppelbo har fått debatten om vargens vara eller inte vara att ta ny fart. Att läsa kommentarerna kring nyhetsreportagen är förfärligt. De flesta inläggen saknar sans och vett och jag funderar hur människor är funtade som nedlåter sig till vissa kommentarer.

Men det är bara att konstatera att vargen fortsätter att framkalla starka känslor. Om en älgfamilj på fyra-fem djur blivit påkörda av rälsbussen hade det visserligen skrivits om det på nyhetplats, men knappast någon läsare skulle ha gett sig tid att kommentera artikeln.

I dag rasade kommentarerna in under några få timmar, vilket måste betyda att massor av männiksor inte bara läser tidningen på nätet på arbetstid, de vill också aktivt medverka med synpunkter på det som har skett. Just bara för att det handlade om vargar.

Min dag har varit riktigt kul och intressant. Efter lunch hälsade jag på hos Falu missionsförsamling som hade en träff för daglediga. Församlingen hade bett mig komma och berätta om mitt liv som tidningsman och om mina tankar om tidningens framtid.

Det blev som vanligt många frågor när jag sagt vad jag hade på hjärtat och eftersom de flesta av mötesdeltagarna var i åldern över 60 år, var det papperstidningen som stod i fokus.

Några av deltagarna var nyinflyttade till Falun. De var förundrade över att Falu Kuriren var så lokalt präglad. De saknade en mångfald av utrikes- och inrikesnyheter.

Onsdagskvällen har ägnats åt en underbar konsert i Gagnefs kyrka. Sofia Östling från Gagnef bjöd på ett härlig orgelmusik i Oskar Lindbergs anda. Hon hade tagit med sig Bo Harry Sandin från Björbo, som bland annat skrivit en bok om Lindberg. Nu fungerade Sandin som ciceron mellan musikstyckena och det gav en extra krydda åt konserten.

Kul att gå på konsert mitt i veckan, tyckte både jag och hsb. Dessutom fick jag tillfälle att hälsa på min släkting, Anders Inge, som numera är kyrkomusiker i Gagnefs församling och som dessutom är mycket aktiv för att bredda musiklivet i församlingen.

Skräcken i stolen

Klockan 7.45 i morse satt jag i tandläkarstolen i Falun. Trots att jag visste att jag "bara" skulle behandlas av en skicklig tandhygienist, kände jag ett visst obehag. Jag spände mig i stolen, som om jag var hotad.

Försökte koppla av, men kände att ryggen var så spänd att den inte ens nådde ned till ryggstödet!g slappna av sedan jag fått beskedet att inga fel kunde hittas, men att jag borde skärpa min dagliga tandhygien med att rena håligheterna mellan tänderna med lite mer styrka.

Efter en timme stod jag på Åsgatan igen och kände mig kaffesugen, men var förbjuden att dricka något på en timme för att inte förstöra fluorbehandlingen.

Gjorde ett par timmar senare ett besök hos Göran Karlsson, chef för Region Dalarna, för att få underlag till en ledarartikel och åt sedan lunch med med fyra arbetskramrater från tidnigen.

Kvällsaktiviteten har bestått i ett besök på Mockfjärdsskolan dit kommunens idrottsföreningar kallats för att diskutera samarbetet med idrottslinjen vid skolan. Även om jag tycker det är lite si och så med kommunens ambitioner vad gäller idrottslinjen i Mockfjärd, blev det ändå ett bra möte med engod dialog både med skolans ledning, Dalarnas idrottsförbund och fritidsnämnden.

Väl hemma igen hade svåger Börje och hans Barbro hjälpt hsb att sätta upp skåp och en hylla i husets nyrenoverade delar. Jag var i och för sig aldrig betrodd att få utföra jobbet, med det hedrar hsb att hon ringde mig på mötet och frågade om det var ok att de möblerade trots att jag var inte var hemma.

Jag gläds över att fortfarande omges av en smula respekt...

Efter Vasaloppet kommer våren

Säkert kan någon statistiskt belägga det jag nu påstår, nämligen att det är väldigt sällan som vintern fortsätter efter Vasaloppet!

Min upplevelse år efter år är nämligen att skidåkarna hinner knappt komma i mål i Mora förrän det börjar droppa från taken och den kritvita snön börjar bli smutsig av nedfall och töväder. Som i dag.

Kände själv hur livsandarna vaknade till i marssolen idag. Plötsligt steg temperaturen betydligt över noll grader och vinterväglaget på väg till och från Falun övergick sakta men säkert till vårväglag. Det vill säga vatten på vägen som fryser till is under natten.

Men skidvintern är ju inte över bara för att Vasaloppet är avverkat. Först om ett par veckor ska det köras världscup i Falun. Någon risk att skidspelsarrangörerna ska råda ut för problem med snötillgång i år, blir det inte, även om blidvädret skulle ta en väldig fart.

Annars en lugn måndag, både på jobbet och här hemma under kvällen. Gjorde en vända till återvinningsstationen i Dala-Floda och kunde konstatera att någon form av oljetransport hade havererat mellan Långsjön och Mussjön längs riksväg 71. Ett tankvagnssläp låg i diket, men jag såg aldrig till något dragfordon, vilket måste betyda att olyckan inträffat långt innan jag passerade platsen. Får kanske läsa i tisdagstidningen om vad som hänt.

I morgon bitti, redan 7.40, väntar tandhygienisten i Falun på att få ge mig en duvning. Härlig start på dagen...

Vasaloppssöndag!

Somnade redan under Melodifestivalen i går kväll, totalt utpumpad efter en heldag tillsammansmed hsb i diverse möbelbutiker. Till och med så att vi hamnade hos en möbelsnickare i Insjön för "syn" av stolar. Jag tycker vi har tillräckligt med stolar som står i vägen när man ska göra något. Nu riskerar vi att få sex till...

Vaknadei morse lagom för att hinna fixa fika till Vasaloppsstarten. Hsb hurtade redan omkring, sanslöst entusiastisk över lördagsresan, redo att att fortsätta där vi slutade i går kväll. Jag har påmint henne om att hon kanske borde varva ned inför morgondagen, Internationella kvinnodagen, men sådana argumet biter inte på en kommunalanställd 60-åring som gått alla jämställdhetskurser, och även överpövat de flesta av dem.

Här gäller verkligheten och jag åker med av bara farten.

Själv fokuserar jag på Vasaloppet och förhoppningen om en dalalöpare först i mål i Mora.

Kommer att sakna Jens

På söndag avgörs Vasaloppet och efter de två senaste årens dramatik lär jag inte missa heller årets direktsäning i tv. Men jag kommer att sakna Jens Eriksson från Dala-Floda IF. Han har satt extra färg på tävlingen, dels genom strålande insatser, dels för att han tävlar för en av mina "hemmaklubbar". Nu är Jens på världscuptävling i Finland och det är förstås mycket hedrande och vi kan bara spekulera över vad han skulleha gjort för resultat i Vasaloppet.

Fredagskvällen har tillbringats i Mockfjärd. Hsb kom hem från jobbet (inkluderande en affärsresa till Borlänge) med en varm kyckling som intagits under stor vördnad. I morgon ska vi göra en gemensam vända till storstaden. Vårt ärende är att köpa en del möbeltillbehör efter renoveringen av kök och hall i huset.

Skulle förstås hellre ha önskat att jag fått njuta av en långpromenad i ett vackert vinterväder, men förhandlingarna om en sådan uppdelning av lördagsuppdragen strandade tidigt. Jag ids inte ens föra dem på tal igen. Kanske hinner vi hem igen innan dagen mörknat. Jag kommer i alla fall göra vad jag kan för att nå en sådan lösning.

Trevlig helg!

Undvik politiker som ordförande

Det blåser kring folkpartisten Lars Leijonborg som utpekas som trolig ersättare för Ove Joanson på posten som styrelseordförande i Sveriges Radio. Egentligen är den förre folkpartiledaren oskyldig syndabock, för det är ju inte han själv som utser sig till styrelseordförande, utan det är en ägarstiftelse som står för tillsättningen.

Att det stormar kring den eventuella utnämningen hör samman med att de flesta bedömare tycker det är olyckligt med en politisering av uppdraget. Både anställda och kommentatorer utanför Radiohuset tycker illa om att styrelser i public serviceföretag ska ledas av mer eller mindre aktiva politiker, särskilt som det ofta innebär en kohandel mellan de politiska partierna om styrelseuppdragens fördelning.

Rimligen finns det många mediemänniskor som borde vara bättre skickade än Lars Leijonborg att ta hand om Sveriges Radio. Visserligen har Leijonborg varit engagerad i det egna partiets mediepolitik, men det är en viss skillnad mellan att sitta som styrelseordförande för Sveriges Radio och att leda ett litet politiskt partis mediestrategi.

Mats Johansson (M), riksdagsledamot och journalist (Svenska Dagbladet) tillhör dem som hårdast kritiserat tankarna på att välja en ordförande med politiskt förflutet. Jag håller med. SR och SVT ska ha så politiskt neutrala ordföranden som det är bara möjligt. Varje misstanke om att "nu har det gått politik i Sveriges Radios arbete" är en styggelse som borde bekämpas av dem som ska föreslå Ove Joansons efterträdare.

Uppdragen som ordförande för SR och SVT får inte bli några slags reträttposter för politiker som vill ha ett bra extraknäck.

Spontanidrotten nästan borta

Det varierar säkert, men jag har gjort en märklig iakttagelse , trots ett fantastiskt väder tycker jag mig se för lite av utomhusaktiviter i mitten avsportlovsveckan. Men det är kanske inomhusaktviteterna som gäller under sportlovet 2010.

Men med tanke på all den uppmärksamhet som skidsporten på både längden och tvären har fått under OS-sändningarna, borde det krylla av ungdomar i backar och i längdspår. Antingen har jag råkat åka förbi "fel" platser eller också är det så att dagens unga hellre söker sig till förströelse inomhus.

Nå , det är ju ännu några dagar kvar så ungdomarna hinner säker med både ock. När jag var ung var det mer regel än undantag att vi skolelever höll till på isar och i skidpår från morgon och till kväll. Det skedde också med oss själva som instruktörer. I dag blir det gärna så att ungdomar testar sporterna enbart när de har instruktörs- eller tränarstöd.

Spontanidrotten har nästan försvunnit. Det tycker jag är förfärligt trist.

Klokt beslut om hoppbackarna

- Det ska bli grymt att få komma till Falun och åka inför en hemmapublik.

Så uttryckte sig Charlotte Kalla när hon i går kom till Arlanda efter sin fantastiska OS-insats i Kanada. Ungefär samtidgt som planet med Kalla slog hjulen i marken satte sig kommunstyrelsen i Falun för att ta ställning till problematiken med hoppbackarna vid Lugnets skidstadion.

Efter all uppmärksamhet i medierna och via helgens demonstration i Falu centrum, var det inte helt självklart hur politikerna skulle reagera. Men det visade sig finnas en betryggande majoritet som stod bakom utvecklingen av Lugnetanläggningen med ytterligare ett par hoppbackar. Tre partier var emot 5-miljonerssatsningen, nämligen Vänstern, Miljöpartiet och Falupartiet. De fyra allianspartierna och Socialdemokraterna gjorde gemensam sak.

Eftersom demokratiska krafter fortfarande jobbar för att via en kommunal folkomröstning kunna stoppa satsningen på skidbackarna, vill jag inte hävda att frågan redan är ur världen. Men jag är övertygad om att en majoritet Faluborna vill ha ett skid-VM och därför även ställer upp bakom miljonsatsningen på de två ungdomsbackarna.

Jag blev ännu mer övertygad när jag härom kvällen sökte mig till SVT-arkivet och hittade tv-sändningen från skid-VM 1993 med Torgny Mogrens oförglömliga seger på 30 km. 50 000 personer jublade i skidstadion och folkhavet såg vida större ut än det jag någonsin kunde överblicka i sändningarna från årets OS.

Falun är en skidstad, ett aktat internationellt namn i arrangörssammanhang. Det är viktigt både för staden och Dalarna att Falun kan behålla denna status. Därför gör Faluns politiker rätt när de står upp för VM-kandidaturens samlade paket.

Trafikanterna har lyssnat på goda råd

Den gemensamma uppmaningen från polisen och Vägverket om att bilister på väg mot Sälen/Idre i möjligaste mån borde välja att åka via Västerdalarna, tycks har hörsammats av bilisterna i veckoslutet.

Redan i lördags märkte jag trafikökningen på riksväg 71 och det blev ännu tydligare under söndagen att bilisterna hörsammat myndigheternas påbud.

Jag var ute i trafiken båda dagarna och kunde själv konstatera köerna på riksvägen, men också att trafiken flöt på ganska bra och att regionen befriades från allvarligare trafikolyckor.

Vid Fänforsens restaurang väster om Björbo var parkeringsplatserna fyllda till bristningsgränsen och jag kan föreställa mig det kaos som uppstod inne i lokalen med det tryck som förekom under helgen. Gissar att rastplatserna längs hela riksvägen hade god beläggning. Och därmed dramatiskt goda dagskassor för entreprenörerna.

Riksväg 71 ska ju förhoppningsvis omvandlas till en Europaväg om allt går efter beräkningarna. 71:an blir därmed en länk mellan kusten i Gävle och Oslo i Norge. Gagnefs kommun borde i sammanhanget försöka förmå Vägverket att förlänga riksväg 66 Västerås-Ludvika till Björbo, så att resenärer från Mälardalen lockas att ansluta till Europavägen i Björbo via den nuvarande väg 247 Ludvika-Björbo. Riksväg 50 Ludvika-Borlänge mår bra av en avlastning. Det visar om inte annat en dyster olycksstatstik, trots att stora delar av sträckan har mitträcke.

Har varit ledig från jobbet i dag och utnyttjat dagen med att köra "bråte" efter hantverkarnas arbete i huset i Mockfjärd till "soptippen" i Dala-Floda. Resten av dagen har ägnats åt snöskottning.

Åter till ordningen

Visst är det med blandade känslor jag konstaterar att OS nu är slut. Idrottsfesten har varit fantastisk och jag måste säga att jag är imponerad av Johan Olssons bronsmedlaj på 5-milen. Jag läste i någon av våra kvällstidningar att Gunde Svan tippade att Johan skulle bli medaljör, men när jag läste artikeln trodde jag att Gunde drabbats av övermod. Det borde jag förstås inte ha gjort; han visste givetvis vilken kapacitet Johan från Skultuna har när det kniper.

Sedan måste också jag uttala mitt erkännande för normannen Northaug som fick sitt åtråvärda guld och därmed bekräftade sin skidkungastatus för de norksa hemmapubliken. Jag har under OS-dagarn funderat varför svenska media varit så negativa till Northaugs insatser. Han är ju egentligen en fantastisk idrottsman och borde hyllas därefter, också av oss skidälskare i Sverige.

Johan Olsson åker hem med ett guld och två brons från OS. Det ären otroligt bra individuell insats, men det är också en jättelik insats som det svenska skidlandslsaget har åstadkommit under detta OS.

Nu återgår livet till normala banor, men på söndag morgon avgörs Vasaloppet och då sitter vi igen i tv-soffan för att kolla på andra fantastiska skidåkare. Då kommer OS att kännas väldigt avlägset och målet Mora desto mera viktigare. Global och lokal idrott har alltid en publik,

En annorlunda lördag

Inledde dagen med att ta adjö av Jörgen Kryger Andersson som nu lämnar Björbos hockeylag för vidare tränaräventyr i Danmark, hans hemland. Nu har Janne Erkers och Sjö Thomas Larsson, två av våra många erfarna ledare, tagit över ansvaret för "mitt" hockeylag under det kvalspel som inleds på måndag med bortamatch mot Häradsbygden. På onsdag kommer Huge till Björbo.

Resten av dagen har ägnats åt huset i Mockfjärd vars tvårumsrenovering nu går mot sitt slut, varför hsb och jag har hjälpts åt med städning och inflyttning av möblemang efter hantverkarnas fantastiska arbete.

Vi har kört hårt under lördagens alla ljusa timmar och knappt unnat oss en riktig matrast. Men lite pytt i panna och ägg gjorde susen vid 13-tiden, liksom en kaffepaus. Jag hann också med att skotta gården i som legat i träda efter snön som föll i fredags. I morgon kan det bli takskottning eftersom lördagens mildväder gjort snön extratung. Plus att det fallit ännu mera snö under lördagskvällen.

Det intensiva arbetslördagen gör att jag somnar tidigit i kväll, men vill ändå inte missa den avslutande hockeydramatiken i OS. Klockan på ringning?

Missa inte dansen

Obevkligt närmar sig slutet för OS i Kanada. Det känns både bra och dåligt. Bra för att man inte behöver bli sittande också nästa vecka framför tv:n. Dåligt för att idrottsfesten bjuder på en så oslagbar underhållning. Som i kväll när USA knockade stackars Finland i hockey med sex mål i första perioden. Måste vara något av ett rekord för hockey på OS-nivå.

Själv blev jag sittande härom kvällen för att titta på konståkning. Vilka artister! De var så bra att jag nu ska försöka kolla in uppvisningsdansen, som jag tror genomförs under natten mot söndag. Ska kolla i tidningen under lördagen. Gör det du också, jag tror ingen kommer att bli missbelåten med isdansen som bjuds, oavsett om det är paråkning eller individuella prestationer.

Annars en skapligt lugn fredagsväll. Hsb bjöd på Stinas kyckling, en lämplig avslutningsmat på arbetsveckan. En halvtimme efter middagen blev jag varse att räddningstjänsten i Björbo larmats om en större olycka på riksvägen, vilket fick mig att lämna tv-soffan och dra på mig pressvästen för att synas bra i mörkret på olycksplasen.

Otäckt med trafikolyckor, men den här gången gick det bra, förefaller det. Men sex personer fick föras till sjukhus, varav två barn.

I morgon ska jag bland annat se över snötyngda tak som börjar bekymra mig. Eller rättare sagt är det hsb som stressas av snön och kommenderat mig till inspektion och åtgärd.

Nästa vinter ska jag bo i Spanien...

En svidande förlust

Det blev ingen vidare start på den här torsdagen. Hockeyförlusten mot Slovakien var oväntad, intalad av experterna i tv att vi, det vll säga Tre Kronor, skulle vara bättre i allt. Så var det inte. Det blev däng och jag fick tygla mitt dåliga förlorar-humör med några extra koppar kaffe innan jag körde mot jobbet i Falun. Snart var förlusten glömd, fakriskt. Kanske kände jag lättnad över att Sverige skulle slippa möta Kanada?

Kvällen har "avsuttits" framför tv:n, med avbrott för några ärenden på byn. När man åker byvägarna och ska svänga in på gårdplaner märker man tydligare än annars hur mycket snö som har kommit. Det är dålikt med sikt på sina håll och därmed upplagt för en trafikolycka om man stressar fram eller är allmänt oförsiktig.

Har också jaft kontakt med Anders Perols hos Peab i Dala-Järna som har vägverkets entreprenad för vägtillsynen i Västerdalarna. Jag bad honom om hjälp med att ta ned vägskyltarna som visar vägfarande till revylokalen i Björbo. När vägskyltarna plockats ned är det ofrånkomligt slut med årets Björborevy, även om jag just nu också ser igenom flimaren Torbjörn Lindqvists dubbelupptagningar av revyn. Roligt att se revyn ur publikens synvinkel. Jag har ju hittills bara upplevt föreställningen från scengolvet eller från en plats i kulisserna.

Guld och rådjursvånda

Guld! Guld! Guld! Guld! Äntligen blev det svenska guldmedaljer i en skidstafett. Jag är fortfarande lite knäsvag efter aftonens tv-dramatik. Men så är det också länge sedan det lyckades för ett stafettlag att vinna. Senast det begav sig var 1988.

Nog om detta. Vi hade besök härom natten av två rådjur som förmodlgen sökt sig fram ur skogen för att hitta mat. Den kalla vintern med så mycket snö har inneburit en extremt svår situation just för rådjuren. Förhoppningsvis hittade våra nattgäster lite matnyttigt under fågelbordet, men jag ser på jägarnas hemsida att det är en grannlaga uppgift att rätt urfordra rådjur. Det duger tydligen inte med torrt hö, det ska helst vara ensilage i rådjurens foderhäckar.

Nästan varje dag läser vi om rådjur som dödas i trafiken. Djuren söker sig gärna till vägarna. Jag "våra" två nattgäster promenera rätt länge längs byvägen, innan de blev skärmda och rusade till skogs igen.

Jag önskar att jag kunde göra mer för djuren här runt Forsen. Det är lätt att föreställa sig hur de har det en vinter som denna när det är minst minus 15 grader, trots att snön vräker ned.

Dags för lagstiftning

Det blir mycket OS , det måste tillstås. Saken blir inte bättre av avståndet i tid mellan Kanada och Sverige. Nu har känns det vissa dagar som om man måste se både livesändningen och reprisen några timmar senare. Tufft för oss som också vill hänga med på jobbet.

Allt vårt tv-tittande kanske kan få någon energisk riksdagsman att väcka förslag om att svenskarnas tv-tittade måste regleras i lag? Ungefär som med Socialstyrelsens gamla budskap om att vi måste äta 3 till 4 brödskivor om dagen, kan väl någon valrusig kandaidat till riksdagen ge förslag på att människor i arbetsför ålder, säg 25-55 år, måste begränsa OS-tittandet till 6 timmar per dygn?

Ivern att stifta lagar i Sverige är betydande, så jag räknar tyvärr inte med att alla läsare inser att mitt förslag är ett stort skämt.

Det blev ingen medalj i kvällens skidskyttestafett. Nu står hoppet till skicrossen, men det är en vansklig sport , inser jag, där tillfälligheter avgör.

Annars en bra och intensiv dag på jobbet. Skulle på hemvägen ha åkt förbi hos Torbjörn Lindqvist i Bäsna och få ett par cd-skivor för att titta på hans upptagning av Björborevyn. Men arbetsdagen blev så lång att jag glömde kvällsuppdraget. Bäsna får anstå till onsdag.

Hsb är fortfarande bökig i magen. Men det går åt rätt håll. Hon fick nog en positiv kick när hon kunde se att hantverkarna återupptagit jobbet med att renovera vårt kök i huset i Mockfjärd.

Inget rekord att glädjas över

I dessa intensiva OS-tider gläds vi förstås över alla fina prestationer och resultat som atleterna visar upp. Särskilt om det hamnar om rekord. Ett inte riktigt lika kul rekord som redovisats i dagens nyhetsflöde är att så rekordmånga bidragsfuskare åkte fast under förra året.

354 miljoner kronor i bland annn sjukpenning och förtidspension krävdes tillbaka under 2009 - det var en ökning med 74 procent jämfört med året före. Ett av de vanligaste felen är att folk jobbar svart samtidigt som de har någon form av bidrag, hävdar Försäkringskassan. De flesta som åker fast blir återbetalningsskyldiga, andra hamnar i fängelse.

Det lär finnas många tragedier bland de männniskor som ertappats som fuskare. Hur lätt kommer de att kunna betala tillbaka pengarna de tillskansat sig på olaglig väg? Förmodligen försätts de i livslång återbetalningsskyldighet.

Hsb har klarat sin första arbetsdag efter magsjukeperioden. Hennes mage är fortfarande orolig, men hon får behålla födan och mår skapligt. Själv bedömer jag mig helt återställd.

Har deltagit i ett styrelsemöte i Falun i kväll . Vi höll till i Kristinegårdens nyrenoverade och ljusa lokaler. Bra miljö för kloka beslut, kände jag.

Nu väntar sängen efter det svenska silvret och det norska guldet på skidor. Hoppar över damhockeyn. Inte av ointresse utan att det kan bli för mycket av det goda, trots att det handlar om favoritsporten.