Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så mår fisken i Dalarnas sjöar

/

Länsstyrelsen har provfiskat 330 sjöar i Dalälvens vattensystem.
Vill du ha en bra fiskehistoria att berätta så välj en näringsrik sjö, inte allt för högt över havet och inte nära en gruva som lakar ut mycket metaller.

Annons

Dalälven avvattnar ett område som upptar nästan 6,5 procent av Sveriges yta och är därmed det fjärde största sammanhängande vattensystemet i landet.

Men hur mår sjöarna i den? Det varierar visar en rapport från Länsstyrelsen Dalarna och Dalälvens Vattenvårdsförening.

Förutsättningarna för sjöarnas ekosystem att ”klara av” olika slags påverkan från mänsklig verksamhet skiljer sig från sjö till sjö.

Alla sjöar är egentligen skilda ”individer” som reagerar på olika sätt av påverkan. Ett tillskott av ett visst ämne kan därför få tydliga konsekvenser i en sjö, medan samma tillskott i en annan sjö kanske leder till betydligt mindre påverkan, eller ingen påverkan alls.

I den här artikeln nöjer vi oss med att titta på fisken.

Närmare 330 sjöar har provfiskats i Dalarna. Fiskena har gjorts över hela Dalälvens avrinningsområde, från fjällområdena till nedre Dalälvens fjärdområden.

28 fiskarter har fångats. Det vanligaste artantalet som fångats vid varje tillfälle visar att abborre är den vanligaste arten, som finns i 85 procent av sjöarna, följd av gädda och mört.

Flera omgivningsfaktorer påverkar mängden fisk i sjöarna. Ju högre näringshalt (fosforhalt) en sjö har, desto större mängd fisk har fångats. Ju högre över havet en sjö ligger och ju mer humusfärgat dess vatten är desto mindre mängd fisk har fångats. Även sjöns vattendjup verkar ha betydelse, fångstens samlade vikt minskar i sjöar med stort vattendjup.

Men fiskbeståndens sammansättning och storlek bedöms till 60–70 procent bero på andra faktorer, som ofta är okända.

För de sjöar som provfiskats vid flera tillfällen varierade dessutom mängden med 25–40 procent mellan provfisketillfällena. Dalälvens Vattenvårdsförening har provfiskat 14 sjöar vid fyra tillfällen under de två senaste decennierna.

Den sjö som uppvisar den största förändringen är Gruvsjön vid Garpenberg. År 1991 fångades endast abborre och gärs i denna sjö och abborren hade en dominans av stora fiskar Därefter har en fortlöpande förbättring konstaterats fram till 2006 då sjön hade abborre, mört, gädda, gärs och siklöja. Gruvsjön tillhör de sjöar med högst metallhalter i vatten och sediment av alla undersökta sjöar i Dalälven.

Fisken som är högst upp i näringskedjan i en sjö är dessutom en bra indikator på var det lakar ut metaller från alla gamla gruvor och industrier efter Dalälven.

Fisken är ett slags ”facit” av förhållandena i sjön, dels är fiskens kvalitet viktig eftersom vi människor äter den.

Mest undersökt är kvicksilverhalten i gädda. Sammanlagt har ungefär 1100 gäddor från cirka 140 av Dalälvens sjöar analyserats. Utvärderingen bekräftar sambandet att kvicksilverhalten ökar med fiskens storlek, halten fördubblas när fiskens vikt ökar fem gånger.

Det är ekosystemens sammansättning tillsammans med olika omgivningsfaktorer som avgör vilken kvicksilverhalt fisken får. Därtill finns möjlig koppling i undersökningsmaterialet mellan förekomst av gruvavfall och halten av vissa metaller i abborre.

Men det är endast vid extremt höga metallhalter i vattnet som en tydlig haltförhöjning sker hos fisken.

Annons
Annons
Annons