Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ojämlikhet i livslängd

Annons

Jag finner det mycket märkligt att Katarina Gustavsson helt kan bortse från det faktum att kvinnor faktiskt lever betydligt längre än män och konsumerar mer sjukvård. För att få motsvarande ojämlikhet i livslängd som mellan män och kvinnor måste man faktiskt ha stora sociala skillnader mellan grupperna.

Då ett av sjukvårdens viktigaste mått på hur man lyckas är att försöka hjälpa till ett långt liv är det mycket egendomligt att hon helt kan bortse från detta uppenbara faktum.

Medellivslängd är annars ett ofta använt mått när man jämför vårdens och socialpolitiska ambitioner länder emellan. Den politiska korrektheten lägger för närvarande en förlamande hand över debatten om hälsan ur könsperspektiv. Ett nästan aldrig uppmärksammat faktum är att kvinnor överlever cancer betydligt bättre än män.

År 1995 gjorde Epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen en kartläggning och fann att tio år efter cancerdiagnosen levde 51 procent av kvinnorna men bara 38 procent av männen. Även när det gäller tumörer som drabbar båda könen, till exempel tjocktarmscancer, klarar i allmänhet kvinnor sig bättre än män.

Om skillnaderna beror på att vi inom sjukvården nonchalerar män mer än kvinnor, att män tenderar att söka senare eller någon annan okänd faktor borde minsann vara en angelägen forskningsuppgift ur genusperspektiv.

Lokala cancerregistret för Uppsala- Örebro-regionen gjorde en kartläggning av cancer mellan 1992-96 och resultatet blev för Dalarna att den åldersstandardiserade dödligheten för män är 202 medan den för kvinnor är 151, hela 25 procent lägre för kvinnor.

Trots detta satsar landstinget som vi vet bara på tidig upptäckt av cancer hos kvinnor med cellprov från livmodertappen och mammografi.

Är Katarina Gustavsson engagerad i att se ett genusperspektiv i detta också?

I Läkartidningen nr 36 1996 om laboratorieundersökningar i primärvården konstateras att kvinnor utreds grundligare än män och framför allt i medelåldern tas det nästan prover för dubbla kostnaden på kvinnor jämfört med män och liknande undersökningar beträffande röntgenundersökningar visar att kvinnor röntgas oftare än män.

Att kvinnor får mer läkemedel än män vänds också till något negativt av Katarina Gustavsson. Jag kan bara konstatera att om förhållandet vore motsatt skulle säkert det också väcka debatt om att kvinnor var underbehandlade.

Tar vi av oss den politiska korrekthetens glasögon noterar jag till min förvåning att det kön som lever längst, gör flest läkarbesök, undersöks mest med blodprover och röntgen, går på flest hälsokontroller och intar mest läkemedel anser sig kraftigt missgynnade ur hälsosynpunkt.

Hur går detta ihop?

NILS LUNDSTRÖM

Nils Lundström är distriktsläkare vid Grangärde vårdcentral i Ludvika kommun.

Annons
Annons