Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Långt liv ingen garanti för livskvalitet

Annons

Men självklart har åldern stor betydelse för konsumtionen av läkemedel. Därvidlag delar jag Nils Lundström åsikt. Jag bygger min uppfattning på Socialstyrelsens rapport som tydligt pekar på könsskillnader i vården. En tydlig skillnad som är värd att diskutera är mediciner som ges till kvinnor. I rapporten anges att många kvinnor bland annat löper större risk att få fel kombination av läkemedel. De insjuknar av vårdens egna insatser.

Hur ska en liten och skröplig kropp orka med alla mediciner som kanske inte behövs? Att få biverkningar av mediciner är ett problem för många kvinnor. Birgitta Evengård, överläkare på Karolinska sjukhuset i Huddinge och Barbro Westerholm, professor och före detta chef för Socialstyrelsens håller med. Kvinnor skulle kunna slippa biverkningar. Men det är männen som får nya dyra läkemedel. Båda anser att det behövs mer forskning i ämnet.

Fram till 1980-talet var kvinnor sällsynta i studier när nya läkemedel skulle testas. Försöken gjordes på män oftast medelålders. Doser och behandlingar anpassades efter mäns biologi trots att även kvinnor skulle få medicinerna. Forskarna tror att detta är en av förklaringarna till att kvinnor oftare blir sjuka av mediciner.

"De sjuka djuren är man noga med att dosera efter deras vikt men inte kvinnor" säger Barbro Westerholm. Barbro Westerholm framhåller att åren 1965-2000 rapporterades nästan 40 procent fler biverkningar hos kvinnor än hos män. "Jag är frustrerad. Jag har sett detta i 30 år, ändå händer ingenting", säger Barbro Westerholm. Hon nämner att en hårt drabbad grupp är hjärt- och kärlsjuka kvinnor. Bara omkring 20-30 procent av alla hjärtmediciner har testats på kvinnor.

I Europa finns inga lagar om att kvinnor ska vara med i forskningen på nya läkemedel. Men medvetenheten har ökat kring genusperspektivet. Det är i varje fall en bra början. Det vore bra om läkemedelsförpackningar kunde märkas med information om medicinen är testad på kvinnor.

Socialstyrelsens rapport säger att "om man i stället utgår ifrån att vården håller jämn och bra kvalitet, borde man snarare förvänta sig att större utnyttjande av sjukvårdstjänster skulle ge större tillfredsställelse med vården. När detta inte tycks vara fallet, bör andra förklaringar till könsskillnader i tillfredsställelse med vården sökas".

Vi har därför mycket kvar att lära. Jämställdhetsdebatten har kommit för att stanna; inte bara inom vården utan inom livets alla områden. Politiken har en viktig roll. Vi måste ge resurser så att professionen får de kunskaperna som krävs för att driva vård på lika villkor. Ingen ska behöva insjukna av vårdens egna insatser eller sätta livet på spel på grund av att symptomen inte beskrivs enligt de traditionella sätt som i vissa fall utgår från männens insjukningsmönster. Långt liv är därför inte lika med bra livskvalitet, anser jag.

KATARINA GUSTAVSSON

Katarina Gustavsson (kd),

är landstingspolitiker från Falun.

Annons
Annons