Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kräver omröstning

Annons

Namnlistan gjorde inget intryck på de stora partierna i riksdagen. Bara miljöpartiet och vänstern vill låta svenska folket bestämma.

På Gussarvsgården har ett tiotal EU-skeptiker samlats för en diskussion med Sören Wibe och Bengt-Ola Ryttar. Båda socialdemokrater med erfarenhet från både riksdagen och Europaparlamentet.

Konstitution betyder statsförfattning. Wibe och Ryttar hävdar att EU är på väg att bli en stat. En stormakt.

Unionen har fått egen flagga, egen valuta, egen sång och en Europadag. Det som nu kallas konstitution för Europa, innebär att makten centraliseras än mer till Bryssel.

- Tvärtemot vad som utlovades vid folkomröstningen 1994, så kan vi inte längre ha en egen alkoholpolitik eller svenska kollektivavtal, säger Wibe.

Han nämner vårens blockad vid ett bygge i Vaxholm. Den kan plötsligt vara olaglig när svensk arbetsrätt ligger i händerna på domare i Luxemburg.

Fransmännen är också besvikna på EU. Inför söndagens val leder nej-sidan klart.

Det handlar inte så mycket om vad som står i konstitutionen, för det har nästan ingen koll på. Risken finns att det blir ett missnöjesval mot unionen.

Så kan det bli i Sverige också. Därför vill företrädare för de stora partierna avgöra frågan själva.

Fast konstitutionen är otydlig. Inte ens landets högsta jurister har en solklar tolkning av vad som gäller.

- Om ett EU-land blir anfallet står det att övriga medlemsländer måste hjälpa till. Senare i samma paragraf står det att detta inte ska påverka vår alliansfrihet. Hur går det ihop, det är ju obegripligt, säger Wibe.

Bengt-Ola Ryttar är av samma åsikt.

- De försöker få konstitutionen att se ut som en bagatell, men det här handlar om hur Sverige ska styras, säger han.

Han är inte ett dugg förvånad över att partierna tappar medlemmar.

- Folk är kloka. Varför engagera sig i ett system där den yttersta makten ändå ligger någon annanstans.

JOHAN KÄLLS

Annons
Annons