Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jenny 105 äldst i Borlänge

Annons

Det fanns dom som tidigt var övertygade om att Jenny skulle bli minst 100 år. Själv var Jenny inte lika säker.

- Att jag skulle bli 100 år trodde jag nog inte på. Men nu ska jag fylla 105, konstaterar Jenny som förklarar att hon inte tänkt så mycket på sin ålder.

Jenny har ont i ryggen och måste använda rollator då hon går till matsalen på Åkershem. Hon hör också sämre än tidigare. Men med tanke på hennes imponerande ålder är ändå Jenny pigg och välbehållen. Dessutom har hon humor och minnet i gott behåll. Välinformerad håller sig Jenny genom att dagligen läsa sin tidning.

Födelsedagsfirande med familjen blir det på söndag, på Mors dag. Jenny har tre barn i livet, Gunhild i Idkerberget, Ingrid i Borlänge och Bengt som bor i Uppsala. Barnbarnen är sex till antalet och nyligen fick Jenny sitt femtonde barnbarnsbarn. Det var Liam, född 5 maj 2005. Äldsta barnbarnsbarnet är 28 år.

Yngsta dottern Astrid dog ifjol i cancer.

- Det var svårt, men jag måste klara det. Jag tänkte på de andra barnen, berättar Jenny.

Jenny är född i Laxsjön, Grangärde, där hon växte upp i en syskonskara på sex. Fattigt var det, men sammanhållningen i familjen var alltid god.

1927 hade det blivit dags för äktenskap. Jenny gifte sig då i Stora Tuna kyrka med gruvarbetaren Karl Pettersson. Till en början bodde de i en fäbodstuga i Smälla, den byttes senare mot en villa i Idkerberget.

Jenny och hennes Karl fick uppleva hur Idkerbergets samhälle blomstrade och hur mycket sedan kom att förändras då gruvan rasade.

- Nu är det nästan slut med Idkerberget. Förr hade vi två affärer och bra service. I dag finns nästan ingenting kvar, konstaterar Jenny vars stora intresen varit familjen och blomsterodling.

Jenny blev änka 1984 och bodde i 15 år ensam i stugan vid Sångenvägen i Idkerberget. Det klarade hon med lite hjälp av hemtjänsten. Först vid fyllda 99 år lämnade Jenny hemmet i Idkerberget. Därtill tvingad av värken i ryggen.

Innan hon kom till Åkershem hade Jenny vårdats på sjukhuset och Oxen.

- Jag hade nyss fyllt 100 då jag kom till Åkershem, upplyser Jenny Pettersson. Hon har god ordning på alla uppgifter om sig själv och familjen.

Många betydligt yngre medmäniskor skulle varit lyckliga om de haft tillgång till Jennys goda minne. Ett välfyllt lager av händelser och erfarenheter från drygt 100 år. Sorg och glädje, vardag och dramatik.

På Åkersherm trivs Jenny bra och hon blir märkbart rörd då hon talar om personalen, om "flickorna".

- Dom är snälla och hjälper mig med allt, säger Jenny med mycket värme i rösten. En röst som passar väl till en dam som generöst delar med sig av sina minnen och leenden.

SVEN-ERIK OLSSON

Annons
Annons