Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Hyrläkarnotan större än i fjol

+
Läs senare

Hyrläkarna har kostat Landstinget Dalarna över 120 miljoner hittills i år – en ökning jämfört med i fjol.
– Vi saknar uppemot hälften av alla distriktsläkare, säger primärvårdssamordnare Karin Torberger.

Förra året gick 125 miljoner landstingskronor till hyrläkare i Dalarna. Årets slutnota ser ut att landa högre än så – den sista oktober var kostnaderna uppe i 121 miljoner.

Bristen på läkare är bakgrunden till behovet av hyrläkare. Allra störst är det inom primärvården.

– Vi har vakanser på nästan alla vårdcentraler. Om målsättningen är en distriktsläkare på 1 500 patienter saknas runt hälften. Vi har 84 tjänster inom landstinget och det borde vara 160 läkare, säger Karin Torberger.

Som primärvårdssamordnare i Landstinget Dalarna ser hon två bekymmer med att ta in hyrläkare.

– Det ena är att det är dyrare. Den andra delen handlar om kvalitet, säger hon och tar antalet läkare varje patient får träffa som exempel.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har som mål att halvera kostnaderna för hyrläkare fram till 2014. Nya siffror visar däremot att trenden går i motsatt riktning i hela landet. I Dalarna storsatsar landstinget sedan förra året på att öka läkarbemanningen fram till 2017. Målet är att det ska bli mer attraktivt att ta ett läkarjobb i Dalarna.

Är en halvering en rimlig vision?

– Vi försöker rekrytera fasta läkare. Men det kommer ta tid innan det ger effekt. Ett annat alternativ är att, på nationell nivå, sätta stopp för hyrläkarföretagen. Det skulle bli besvärligt under en kort period, men sedan skulle de som nu arbetar som hyrläkare tvingast ta anställning.

Karin Torberger ser inga alternativ till att Landstinget Dalarna lyckas minska läkarbristen. Hon lyfter fram förhoppningen om att de utbildningsläkare som finns inom landstinget i dag ska trivas med arbetsmiljön och välja att stanna kvar när de är färdiga. Dessutom finns sedan i höstas en halvtidstjänst inriktad på kompetensutveckling för allmänläkarna.

– Med en dåligt fungerande primärvård får vi dels höga kostnader, dels sämre vård för många patientgrupper. När vi saknar uppemot hälften av alla distriktsläkare, och vet att vi har många som går i pension framöver, blir det en nödvändighet att få till bemanningen.

Annons
Annons
Annons