Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Genuin Elsborgare har gått ur tiden

Annons

Alldeles för tidigt, född 1941, nyss fyllda 64 år. Efter nio års kamp mot sjukdom tog krafterna slut.

Älskade barn, Caroline och Eric fanns vid hennes sida. Nära släkt, vänner och bekanta hann ta farväl - ändå kom beskedet - borta för alltid - som en chock.

För många Elsborgare, släkt och nära vänner finns Lisskulla, genuin dalkulla, kvar i en speciell minnesvrå. Alltid skrattglad, nyfiken, rapp i tungan, på språng, till jobbet, på resande fot, beredd att famna det livsgoda. Vänskaran var oerhört stor. Den svek inte under sjukdomsår, vilket Lisskulla värderade högt.

När en av många vänner undrade :Är det tidsbeställning till dig?, då exploderade "Lissi-skrattet".

Som dotter till legendariske Falubon, porslinshandlare, skådespelare Georg Thunstedt bevarade Lisskulla familjetraditioner, genom att bosätta sig i Thunstedska huset på Hyttgatan.

Efter studenten 1961 väntade världen.

Globetrottern Lisskulla älskade att resa. Hon krossade Atlanten, träffade sin första man. Men "over there" var långt hemifrån. Mamma och baby flyttade hem.

Långt senare när Lisskulla fått sitt andra barn och några år varit bosatt i Lausanne, återvände hon till Falun, där hon till början av 1980-talet axlade ansvar för Thunsteds Glas & Porslin.

Underhållare pappa Georg längtade till scenen.

Det var ren fröjd och njutning att höra Lisskulla berätta. Hon blandade hejvilt, sina, släktens och pappa Georgs anektdoter.

Lisskulla hade stor nytta av sin språkbegåvning, sina kulturella och litterära kunskaper, i uppdrag, allt från sitt arbete som enhetschef inom landstingets reception, i kulturnämnden och som flitigt anlitad länsguide.

Lisskulla älskade teater, sång, musik och gärna korallfärgade kläder.

I pappa Georgs vänkrets rymdes Himlaspelets Rune Lindström, konstnären Tom Fahlroth, teater och revyfolk från när och fjärran. Pappa Georg sjöng Ernst Rolf-kupletter och stod på scenen med Dalateatern. Dotter Lisskulla ärvde en teatralisk ådra, men nöjde sig med engagemang i Elsborgs dramatiserade stadsvandringar.

Lisskulla var människan som vågade säga nej, som vägrade inrätta sig i ledet av ja-sägare.

Humorn fanns med hela tiden trots det kroppsligt onda.

Lisskulla tog en sak i taget. När sjukdomen försvårade livet, bestämde hon sig. Jag tar en dag i taget...

Vi tittade nyss på ett Abbaprogram i tv.

Skvallrade om kläder, karlar, musik, ungar... om vardagen i stort, kärlek, hopp och tro.

Lisskulla hade sin gudstro, sina "älskade ungar", sin Rebecka-loge Sara von Linné, rika minnen, otroligt många vänner och kollegor som månat om henne.

Tankar i sorg går närmast till hennes familj, dottern Caroline, sonen Eric.

Tomrummet och saknaden efter Lisskulla blir mycket stort.

Vi som kände Lisskulla tror att hon sitter däruppe - på ett guldkantat moln - där hon förmodligen tycker och bestämmer om något.

BIRGITTA KNIFSTRÖM NORDÉN

Annons
Annons