Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Filadelfia behöver hjälp

Annons

Filadelfiaförsamlingen i Djurås startades år 1928 och fem år senare inleddes bygget av kyrkan, som invigdes 1936.

Under många år var mötena i kyrkan mycket välbesökta. 77-åriga Valborg Larsson, som blev medlem 1940, minns när samlingarna lockade så många besökare att hon tvingades gå dit tidigt för att få en bra plats. Då kunde kyrkan vara fullsatt, vilket innebär omkring 150 personer.

- Många kända och intressanta evangelister har besökt församlingen, minns Valborg och berättar, med glimten i ögat, en episod från de "lyhörda utedassens tid":

- En evangelist var speciellt omtyckt av församlingens flickor. På utedasset, som hade en herr- och en damavdelning, samtalade två flickor och den ena förklarade för den andra att "det ska jag bara tala om för dig att jag ska ha honom". På andra sidan väggen stod evangelisten och hörde samtalet. Det slutade med att den bestämda flickan gifte sig med honom.

För några år sedan var församlingen på väga att tyna bort.

Veikko och Mona Olofsson, som driver ett familjehem för bostadslösa och missbrukare, fick fart på verksamheten och nu samlar mötena i regel 35-40 personer, något som gläder inte minst de äldre församlingsmedlemmarna. Dessutom arbetar församlingen bland kommunens äldre och musicerar i olika institutioner.

- I likhet med kommunen jobbar vi för att göra Djurås ljuvligt, men vi har börjat inifrån, säger Veikko och syftar på såväl församlingens själavårdande arbete som den invändiga upprustningen av Filadelfiakyrkan.

- Kyrkan har en mjuk och läkande atmosfär, som vi velat slå vakt om. Vi, som haft det svårt i livet, känner att här vill vi leva och verka. Att Mona och jag slog oss ned här berodde på att vi kände att det här fanns något särskilt, fortsätter han.

Varje vardag samlas medlemmarna vid ett långbord, i dagligt tal kallad hyvelbänken, för att be, diskutera och planera. Ett av samtalsämnena är den pågående upprustningen av kyrkan.

- Vi måste ha hjälp för att klara ommålningen. Det är inte så många av oss som är så unga och fysiskt friska att vi kan skrapa bort den gamla färgen och måla om fastigheten, säger Veikko.

På några av väggarna är färgen redan bortskrapad. En stor del av det arbetet har gjorts av Heikki Kuoppakangas, som för nio månader sedan kom till Djurås och makarna Olofssons familjehem.

- Jag har valt Guds väg och är tacksam för att ha fått hjälp ur missbruket. Jag är frälst och har fått en helt ny tillvaro, berättar han.

Under tiden i Djurås har Heikki, helt ideellt, hjälpt äldre människor med bland annat gräsklippning och snöskottning. Och han hoppas att i framtiden kunna livnära sig på att hjälpa andra.

- Jag vill arbeta, säger han och prisar Veikko och Mona för deras insatser för honom och för andra som livet farit hårt fram med.

Men när det gäller Filadelfiakyrkans fasader och fönster behöver Veikko, Mona och Heikki hjälp.

KENT OLSSON

Annons
Annons