Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

EU ger sig självt ny beslutsmakt

Annons

Regelverket för EU har tidigare fastlagts i fördrag eller traktat det vill säga ett avtal mellan staterna. Det nu föreslagna regelverket utgör en konstitution/författning, det vill säga grundlag.

Den föreslagna författningen innehåller principiellt viktiga förändringar, inte minst införandet av ett nytt ämbete som president för europeiska rådet (regeringscheferna), en EU-president.

Kristdemokraterna motsatte sig detta, med hänvisning till risken för maktkoncentration till en person inom EU-systemet. Samtliga partier i riksdagen anslöt sig till den kristdemokratiska linjen med undantag för socialdemokraterna.

EU:s regeringschefer, inklusive Sveriges statsminister, gick däremot inte på den linjen utan föreslår trots allt att ett EU-presidentämbete inrättas.

Denne väljs av regeringscheferna på 2,5 år med möjlighet till omval. I dag har EU ett roterande ordförandeskap mellan medlemsstaterna, ett halvår åt gången.

Det nuvarande systemet med en EU-kommissionär per medlemsland består enligt avtalen till 2014. Därefter får varje medlemsstat en EU-kommissionär åtminstone varannan femårsperiod.

Förslaget innehåller även ändrade regler med allt färre sakområden där lagstiftningen bygger på enhällighet, och med vetorätt. I stället införs kvalificerad majoritetsbeslut på ett 40-tal nya områden, inte minst asyl- och flyktingpolitiken och straffrätt.

Regeringscheferna får rätt att enhälligt besluta att ändra beslutsformerna så att sakområden som tidigare krävt enhällighet (och innehållit vetorätt) förs in under kvalificerad majoritet, utan att de nationella parlamenten godkänner att överföra denna makt till EU-nivå.

Regeringschefer får möjligheter att föra över nya politikerområden till EU om de är eniga och utan att tillfråga de nationella parlamenten. Därmed ger EU sig själv ny beslutsmakt.

Den tidigare principen har alltid varit att medlemsstaterna överlåter beslutskompetens till EU, inte att EU tar sig den rätten.

Den kristna opinionen för att Europas kristna arv skrivs in i den föreslagna EU-författningens förord, preambel, resulterade i erkännandet av att samarbetet i Europa ska vara "inspirerat av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv".

Hittills har Storbritannien, Frankrike, Irland, Danmark, Belgien, Luxemburg, Holland, Tjeckien, Spanien (redan röstat ja), Polen och Portugal beslutat att medborgarna ska få säga sitt om den föreslagna nya EU-grundlagen.

I det långa loppet blir det allt svårare att förklara varför inte även Sveriges medborgare ska bemyndigas att fatta beslutet i en folkomröstning. I ett läge när partierna bestämt sig redan är det svårt att på annat sätt än via en folkomröstning få igång en verklig debatt. Vem vill engagera sig i en debatt där beslutet redan är fattat?

LENNART SACRÉDEUS

Lennart Sacrédeus är från Mora. Han var europaparlamentariker för kristdemokraterna 1999-2004 och då ledamot av konstitutionsutskottet 1999-2002. Nu är han förste ersättare till Europaparlamentet.

Annons
Annons