Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt om dala- fiber i riksdagen

/
  • Anders Ahlgren tog upp landshövding Maria Norrfalks kritik mot de nya bredbandsreglerna med it-ministern i riksdagen.

I maj rasade landshövding Maria Norrfalk mot Jordbruksverkets nya tuffare regler för stöd till fiberutbyggnad. I veckan debatterades saken i riksdagen.
– Det kändes som vi nådde en liten seger, säger dalariksdagsman Anders Ahlgren (C).

Annons

I början av maj kunde DT berätta om landshövding Maria Norrfalks ilska över Jordbruksverkets nyinförda regler som hotade fiberbredbandsutbyggnaden i glesbygdslän med små täta geografiskt utspridda byar.

Mot att reglerna tidigare tillåtit stöd ur Landsbygdsprogrammet till byar med upp till 3 000 invånare har verket ändrat gränsen till byar med maximalt 200 invånare med minst 200 meter mellan husen. Tillsammans med Region Dalarna har Norrfalk skickat en protestskrivelse till Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg. Det samma har Gävleborg och Värmland. Ännu har inget svar kommit.

I veckan tog dalariksdagsledamoten Anders Ahlgren upp frågan med it-minister Mehmet Kaplan (MP) i riksdagen.

– Staten utgår med detta ifrån att en utbyggnad alltid kan ske på kommersiella grunder i alla orter med mer än 200 invånare. Så ser inte verkligheten ut. Marknadsanalysen håller inte när den ställs mot verkligheten, säger Anders Ahlgren.

Dalarna har 22 tätorter med invånarantal från 200 till 500 personer.

– Dessa byar saknar alla fiberanslutning inom en kilometer. För dessa innebär det nya synsättet i praktiken ett stopp för utbyggnaden. Hur stor är sannolikheten för en marknadsmässig utbyggnad i dessa orter? Obefintlig. Ingen vill satsa det som det kostar. Då måste samhället kunna gå in, säger han.

Situationen hotar statens mål att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till bredband på 100 Mbit senast 2020. Anders Ahlgren vill som landshövdingen låta länsstyrelserna göra undantag.

– Det är rimligt att låta länsstyrelserna som handlägger stödet för fiberutbyggnad på landsbygden att göra undantag för de som drabbas av de nya reglerna, säger han.

Staten menar att de riskerar skadestånd till EU om de gör det. Har de fel?

– Jag respekterar att de inte vill bryta mot EU:s statsstödsregler. Det kan ge tuffa konsekvenser. Men i dessa fall riskerar stödet inte gynna någon part. I dessa fall handlar det ju om att ge stöd när ingen annan vill satsa på en utbyggnad av fiber till byar i glesbygd, säger han.

Hur slutar detta?

– Jag är trots allt lite nöjd. I debatten lovade regeringen att stämma av situationen en gång per år. De menar att det är viktigt att ingen drabbas på det sätt som vi är rädda för. Det är ändå en liten seger, säger Anders Ahlgren.

Annons
Annons
Annons