Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Befriade sig från ett liv med slöja

/
  • Fängelse.
Så straffas kvinnan i Iran som inte bär sin slöja.
  • Under revolutionens första år bildades

– Första månaderna jag bodde i Sverige, drömde jag vissa nätter att jag var på universitetet i Iran utan slöja.
– Jag var så rädd för väktarna att jag sökte på golvet för att hitta ett tygstycke att dölja mitt hår med.
Det säger Sima.

Annons

Sedan 1979 har iranska kvinnors livsstil förändrats dramatiskt.

Då skedde den islamiska revolution och efter den tvingades iranska kvinnor att bära slöja.

Det skrevs in som artikel 139 i den islamiska strafflagen, som säger: "kvinnor som förekommer i offentliga stråk utan den islamiska täckningen omfattas av 10 dagar till två månaders fängelse."

Genom rättslig skyldighet till slöja fråntogs iranska kvinnan rätten till valfrihet.

Naturligtvis demonstrerade iranska kvinnor mot obligatorisk slöja, men de undertrycktes brutalt.

DT har träffat två iranska kvinnor och en kvinna från Afghanistan som nu bor i Dalarna och pratat om effekterna av obligatorisk slöja.

Alla upplevde att traumatiska effekter av slöjtvånget och de vittnar om rädslor och mardrömmar, långt efter att de lämnat Iran.

I dag bär ingen av dem längre slöja.

Sima sitter i högskolans matsal i Borlänge.

Det är två år sedan hon har kom till Sverige. Hon har gått ett mastersprogram i teknik och har nu påbörjat studier för en doktorsexamen.

Hon uttrycker sina åsikter om obligatorisk slöja i Iran:

– Jag tror att obligatorisk slöja är en slags nedvärdering av kvinnor och även män. Islamiska myndigheter hävdar att "slöjan är en skydd mot manliga smutsiga tittanden". Men det är inte sant. Jag tror slöjan gör män giriga.

– I Iran spelar det ingen roll om du bär slöja, du känner ändå att vissa män tittar på dig som om du inte har något på dig.

– När jag bodde i Iran det var en normal sak för mig att bära slöja eftersom alla kvinnor måste ha det, även icke-muslimer. Men när jag lämnade landet och kom till Sverige förstod jag hur fritt kvinnor kan leva utan slöja, utan att det genererar i smutsiga attityder från män.

Hur påverkade slöjan dig?

– Slöja betyder många saker, först måste du låtsas vara en troende muslim och alltid ha den, även till fest.

– Bär du inte slöja får du aldrig en statlig anställning.

– I själva verket tvingar de kvinnor att ljuga. Det skapar en dualistisk karaktär eller ett dubbelliv i människor. Det dubbellivet tas bort här i Sverige.

Hur kändes den första gånger tog du bort din slöja?

– Det var en behaglig känsla.

– I början var det lite svårt för mig att vara utan slöjan på en offentlig plats. Men när vinden blåste i mitt hår var känslan riktigt trevlig.

– Första månaderna jag bodde i Sverige drömde jag vissa nätter att jag var på universitetet i Iran, utan slöja.

– Jag var så ängslig och rädd för väktarna att jag sökte på golvet för att hitta ett tygstycke att dölja mitt hår med. Jag tror att slöjan har haft så stor inverkan på oss att jag aldrig kan bli av med den och mardrömmarna.

Sima äter sin mat och fortsätter:

– Jag hoppas att jag en dag kan sitta i matsalen på universitetet i mitt hemland och äta min lunch, utan slöja och ha på mig kläder jag gillar.

På högskolan i Borlänge går också Marjan.

Hon kommer från Afghanistan. Hon och hennes två döttrar har bott i Sverige i sex år nu. Innan de kom till Sverige bodde de i Iran.

– Första gången jag tog bort min slöja var jag 33 år gammal.

– I början var det jobbigt men sen det var jätteskönt. Jag kände mig fri. Ibland kände jag att jag fortfarande var i mitt hemland och plötsligt blev jag rädd för att bli upptäckt. Men så småningom vande jag mig vid det. Jag känner mig lika som andra kvinnor utan slöja.

– Mina döttrar är tolv och tretton år gamla. Det var svårare för dem att ta bort slöjan, eftersom de bodde i Iran och det var obligatoriskt i Iran för tjejer och kvinnor att ha slöjan. När vi kom till Sverige var de rädda att se kvinnor utan slöja. De var chockade.

– Men nu har de vant sig.

Ladan är den tredje kvinnan DT träffat.

Hon är en Iransk kvinna som kom till Sverige 2009 som student.

Nu jobbar hon.

Ladan bodde i andra länder tidigare men hon bar ändå slöja. I Sverige bar hon också slöja, länge, innan hon bestämde att ta bort den.

– Faktiskt, till skillnad från andra länder som jag bodde i innan, kunde jag ha en bra relation med svenskar och då kände jag mig trygg.

– I vissa länder har kvinnor slöjan för att skydda sig själva, fastän slöjan inte kan skydda alls. Men det har något att göra med den grundläggande uppfostran och kulturen i en nation.

Hur kändes den första gånger tog du bort din slöja?

– Jag hade tänkt mycket på det: hur gör man? Vilka blir reaktionerna? Vad ska jag säga om någon frågar mig varför?

– Men så bestämde jag mig för att ta bort den. Och folks reaktioner var så bra. Ingen frågade mig varför, ingen såg ner på mig. Det fick mig att undrar varför jag inte gjort det tidigare.

– När jag tog bort slöjan kände jag verkligen frihet.

– Det var mycket trevligt att våga ta bort den och kunna känna att jag är en fri människa och kan bestämma själv.

I Turkiet är bärandet av slöja inget tvång.

Halisia kommer därifrån, har gift sig med en man från sitt hemland, och nu bor de tillsammans i Sverige. Hon är muslim och bär slöja.

Nu studerar hon på högskolan.

– Jag är muslim därför använder jag slöjan. Jag började använda den som 13-åring.

Vissa muslimska kvinnor tar bort slöjan när de har chansen att göra det. Vad tycker du om det?

– Jag kan inte bestämma för andra kvinnor. Kanske de har goda skäl att ta bort slöjan men jag kan inte tänka mig att ta bort min.

– Jag har stark tro på min religion och tycker om slöja.

Annons
Annons
Annons